Wednesday
Feb062013

Kommunikationen är kittet som håller oss samman

När vi kommunicerar samordnar vi oss för att kunna göra något tillsammans. Hur vi är samordnade, eller organiserade, avgör hur vår verksamhet ser ut. I själva verket finns det ingenting som skulle fungera utan att vi kommunicerar kring det vi ska göra. Men trots det brukar kommunikationsfrågorna höra till en särskild avdelning, med fokus på extern information genom olika typer av texter.

Om kommunikationen är vårt sätt att samordna våra tankar och handlingar, så är organisationen vårt sätt att bygga kanaler och enheter som verksamheten ska röra sig inom. Därför vore det logiskt att vi såg på kommunikationsfrågorna och organisationsfrågorna som siamesiska tvillingarna med samma kropp och blodomlopp. 

Specialiseringen har skilt siameserna åt

Sedan vi insåg hur avancerad kommunikation är har vi fått olika experter på kommunikation. Detta är givetvis bra. Men i och med specialiseringen uppstod ett glapp mellan de kommunikationsansvariga och de organisationsansvariga. De siamesiska tvillingarna skildes åt, med följden att kommunikationsavdelningarna i första hand kom att arbeta med enskilda texter och kampanjer, medan de organisationsansvariga kom att arbeta med enheters sammansättning och funktioner, utan att väga in hur samordningen skulle fungera på det konkreta planet.

Någonstans i samband med denna uppdelning fördelades gracerna olika, så att de organisatoriskt kunniga fick högre status än kommunikationsexperterna. Att vara organisationsutvecklare eller del av en ledningsgrupp har långt högre status än att ansvara för kommunikationen, trots att det ena förutsätter det andra. Nu kämpar istället kommunikatörer för att få komma in i ledningar och för att få ett större inflytande i hela organisationen. De försöker få den centrala position i organisationen de faktiskt borde ha. När vi vill utveckla en verksamhet bör vi ju jobba med både organisationen och kommunikationen parallellt. Det betyder att vi behöver analysera kommunikationen genom att titta på både enskilda texter och samtal och på en mer övergripande strukturell nivå.

Hittills har vi saknat metoder för att ta detta stora grepp om kommunikationen. Det är därför som praxismodellen som finns. Det är en innovativ metod för att utveckla organisationers verksamheter genom analys av deras kommunikativa praxis. Det är Milda Rönn, fil.dr i text- och samtalsanalys, som har utvecklat praxismodellen. Jag har arbetat för och med Milda under ett års tid, och tar nu med mig praxismodellen som ett av mina redskap när jag möter organisationer. Läs mer om praxismodellen på Praxikons hemsida.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments

There are no comments for this journal entry. To create a new comment, use the form below.

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
Some HTML allowed: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <code> <em> <i> <strike> <strong>
« Nu släpps min barnbok om småkryp | Main | Hen gör entré i myndighetsvärlden »